Hur påverkas vi av livet när de står till sin spets? Jag menar hur känns livet när man får det till sig? Jag kan ju bara svara på mina egna värderingar och upplevelser kring Tragiska saker som skett i mitt liv hitentills. Fick många gånger frågan "Hur orkar du"? men vad har jag för val?  Har jag valmöjligheter hade jag valt annat en detta.

Prövningar får alla på olika sätt. Hur mitt liv påverkats av det jag har fått är tungt att bära med sig. Att förlora ett barn är det värsta jag varit med om. Jag trodde jag skulle bli psykiskt sjuk...jag trodde aldrig att jag skulle återvända att se glädjen åt livet här. Men det gjorde jag... allt för att jag hade en man som fanns där och min dotter, samt att jag året efter fick ett levande barn. Han hade Hjärtfel å livet gick i spillror igen, skulle vi få behålla honom eller skulle även han dö ifrån oss? han blir 9 år i maj å mår bra men den ständiga rädslan lever som en enorm vägg tänk om jag får vara med om det igen fast på ett annat sätt efter några år... då blir jag nog psykiskt sjuk tänker jag. Man vet ju aldrig eller hur?

Efter honom fick jag ju 2 barn till och efter den sista började jag blöda och fick mag smärtor åkte in till sjukhuset där de ville ta bort hela livmodern. Sagt å gjort opererades den bort å myomet jag hade haft under alla graviditeter  fann dom cancer i. Men tack å lov att den är borta nu..... Men tji ropar man inte för tidigt har jag lärt mig.....

Jag började blöda i ändtarmen i min avföring. Tarm cancer konstaterades ,,metastaser som kommit från den biten dom tagit bort..... Nu har jag mediciner varje dag å kontrollerar mina värden och gör konstanta undersökningar till och från.

Men jag lever ... med brustet hjärta med min sjukdom...jag fick även konstaterat att jag hade en hudsjukdom där de va 10% större risk att jag får hudcanser. TACK för den smällen ... japp så e de ... tar mediciner för de nu oxå.

Nu är de stopp ... NIX fick veta att min största livsstöttepelerae min mamma fått kronisk Leukemi.

NU slutar jag leva .... varför ska allt ske nu.. min mamma är mitt allt hon ger mig ju råd och tips på hur jag ska välja saker i mitt liv hur jag ska göra den där maträtten eller hur jag ska tänk när de sker något jobbigt. "Gråter"

Ja dessutom ska jag nu se livet glatt jag har ju 4 barn som jag måste ge livets glimtar till och inte ge dom negativa saker...de är ju inte deras fel att jag fått detta i mitt liv <3

Men får jag här och nu skriva "HELVETES JÄVLA PISS LIV" dessutom en pappa  som jag haft som dött han finns inte där .. fast han lever .. men det är tur jag har min mamma ännu och min bonus pappa <3 är så fantastisk tacksam för de.

Samt en underbar man Tack Jimmy för att du orkar finnas där ... ska bara försöka hitta tillbaka till kärlek och blommor men hur?

// Trötter